fbpx

Vad ska man egentligen äta?


Detta med vilken mat som egentligen är hälsosam är inte helt enkelt att få ett grepp om. Även de mest hälsomedvetna bland oss kan ha svårt att veta vad vi ska köpa i matbutiken. Om vi läser tidningarnas rubriker så får vi ofta motstridiga budskap. Resultatet av olika forskningsstudier gör oss inte heller klokare. Vi kan hitta forskning som bekräftar olika kosthållningars positiva effekter för hälsan.

Vi har även vår personliga övertygelse kring vad vi tror på när det gäller mat och kosthållning. Denna tro kan vara svår att ändra på då vi ofta tar till oss sådant som stämmer med vår redan existerande övertygelse och ignorerar sådant som inte passar in i vårt ”trossystem”. Mat är idag förmodligen minst lika laddat som religion och olika förespråkare får ofta såväl anhängare som kritiker.

Inom funktionsmedicin utgår vi ifrån att varje individ är biokemiskt unik och att vi reagerar olika på en liknande kosthållning. Det som är hälsosamt för en individ kan vara skadligt för en annan. Ett tydligt exempel från mitt egna liv är att jag fick mer symtom när jag började äta en antiinflammatorisk kost. Först efter att jag konstaterat att jag var histaminintolerant så förstod jag varför den hälsosamma kost jag åt gjorde mig sämre. Många av de livsmedel jag åt mycket av var rika på histamin. När jag fortsatte att äta en antiinflammatorisk kost men minskade mitt intag av histamin så blev jag snabbt bättre. För personer som inte är histaminintoleranta så skulle den traditionella antiinflammatoriska kosten som innehåller mycket avokado, bär och surkål vara väldigt läkande.

På samma sätt är det med andra kosthållningar: En låg så kallad ”FODMAP”-kost kan vara bra för vissa individer under en viss period. Ketogen kost är läkande vid vissa tillstånd men passar inte alla. Vissa individer klarar bättre av att äta en vegetarisk kost än andra, beroende av exempelvis vilken genetisk förmåga man har till att återcirkulera B12 och att omsätta exempelvis linfröolja till de väldigt viktiga långkedjade fettsyrorna DHA och EPA. Vi har olika genetik och det påverkar hur vi reagerar på den mat vi äter. Vissa mår bra på mättat fett medan andra har svårt att omsätta denna typ av fett. Vissa mår bra av att äta salt medan andra är saltkänsliga. Bananer, valnötter och mörk choklad är hälsosamt men inte för personer som har en sämre fungerande COMT-gen och därför svårt att bryta ner stresshormon.

Detta att vi reagerar olika på olika födoämnen är något som det pratas allt för lite om i den allmänna debatten. Tidningarna säljer lösnummer på förenklade påståenden. Forskning kartlägger enkla samband på grupp- och populationsnivå men sällan komplexa individualiserade samband.

Hur ska man då veta vilken kost som man mår bäst av? Vi kan få en hel del svar genom att göra gentest. Dessa kan belysa vilken typ av kost som man rent genetiskt är anpassad till att äta. Vi kan även få svar genom att göra labbtester av vår tarmhälsa och vårt mikrobiom. Av att göra en funktionell näringsstatus, exempelvis ett Organix Acids test.  Vi kan testa om vi har några matintoleranser genom att mäta IGG antikroppar mot olika födoämnen. Vi kan även göra en så kallad elimineringskost. Detta innebär att vi under en period utesluter all typ av mat som brukar kunna ge besvär och sedan återintroducerar dessa livsmedel ett i taget för att kartlägga vilka reaktioner som vi eventuellt får vid återintroduktion.

Det man är överens om och som man inte behöver göra några tester för att få kunskap om är att en vanlig västerländsk kost inte är bra för någon. I USA kallar man denna kost för SAD-Diet (Standard American Diet) och den består av mycket socker, hårt processad mat och transfetter.  Kanske har ni sett filmen ”Supersize me” som handlar om vad som händer en person som äter skräpmat under en period. I filmen följer en läkare hans värden under experimentet. Hans värden blir snabbt alarmerande dåliga så att han behöver avbryta sitt experiment i förtid. Hans fysiska och psykiska hälsa blir starkt negativt påverkad när han äter skräpmat.

Funktionsmedicinen hänvisar ofta till att den bästa maten för oss människor är den vi evolutionärt är anpassade till att äta. Detta definieras ofta som mat av hela livsmedel, mat som är oprocessad och som därför inte innehåller någon lång innehållsförteckning.

Att äta mat lagad från grunden av råvaror av hög kvalité är något som vi alla mår bra av. Att äta varierat och att äta mycket ekologiska grönsaker mår de flesta av oss bra av. I dag framhålls vegansk kosthållning som hälsosamt. Vegansk kosthållning kan dock variera väldigt mycket. Att äta en kost bestående av väldigt mycket färgrika grönsaker är nog de flesta överens om är hälsosamt medan att äta en vegansk kost mest bestående av beige och brun mat (pasta, potatis, bröd, processad soyaprotein mm) i princip är att likställa med att äta skräpmat.

Kött har idag hamnat i skamvrån, fastän kött är något av det mest näringsrika vi kan äta. Även här måste vi ha fokus på kvalité. Vi kan inte jämföra ett industriellt framställt kött med ett naturbeteskött. Ett naturbeteskött har ett annat näringsinnehåll och består av en stor andel omega-3 fetter – dessa djur har även haft det bra under sitt liv. Vårt jordbruk är även beroende av näringsrika jordar för att ge en rik skörd och grönsaker med ett rikt innehåll av vitaminer, mineraler och fytonäringsämnen. Detta kan inte konstgödsel ge, enbart naturgödsel från vår djurhållning kan ge oss näringsrikt gödsel, vilket vi är beroende av för att inte våra jordar ska bli urlakade.

Vår hälsa börjar alltså i våra bönders jordar och i vilken typ av jordbruk som bedrivs. Bekämpningsmedel skadar vårt mikrobiom och på så vis även vår hälsa. Allt hänger ihop i ett hållbart hälsosamt kretslopp! En god hälsa och en frisk planet går hand i hand!