Det finns ett nytt område inom psykiatrin som kallas nutritionspsykiatri. Om du ännu inte hört talas om detta nya spännande kunskapsområde så är du inte ensam. Området handlar om hur det vi äter påverkar vår hjärnfunktion och således kan påverka våra känslor och våra beteenden. Forskare i Australien är de som ligger längst framme inom detta område. De lyfter fram att psykisk ohälsa följer i spåren av en västerländsk livsstil med skräpmat och för lite rörelse. (Se gärna tidigare inlägg om depression och rörelse).

Vi vet också att en del av dem som lider av depression har förhöjda värden av något som kallas för ”hs-CRP” som är ett mått på låg-gradig kronisk inflammation. Det pågår idag intensiv forskning om kopplingen mellan depression och inflammation.

Hur ska vi då tänka runt kost som är bra för vårt psykiska mående och finns det kost som kan förebygga eller rent av behandla depression? Det finns inte så många kontrollerade studier gjorda men det finns en stor, väl kontrollerad studie, den så kallade SMILE-studien. Den visar på att en anpassad medelhavskost kan bidra till goda resultat vid behandling av personer diagnostiserad med måttlig till svår depression. Cirka var tredje patient blev bättre. Vilket är ungefär i nivå med den effekt som antidepressiv medicinering har visat sig ha i flera studier.

Professor Felice Jacka som leder den australienska forskargruppen säger: ”Det är dags att börja se dieter som en viktig självständig behandlingsmetod vid depression och ångest”. Hon menar att vi idag vet att det finns ett samband mellan kost och depression men att det behövs många fler studier inom detta område.

Om man ska sammanfatta vad man idag lyfter fram som bra kostval inom området nutritionspsykiatri så ser det ut enligt följande:

• Uteslut snabbmat och processad mat med mat lagad från grunden av hela råvaror.

• Öka intaget av grönsaker, bär och frukt. Tänk mat i regnbågens alla färger. Om du äter kött och fisk välj om du har möjlighet fet fisk från kalla hav och naturbeteskött.

• Ät mat som innehåller högre mängd av omega-3.

• Ät mat som stöttar ditt mikrobiom (goda tarmbakterier) eller ta probiotika.

Våra hjärnor består till stor del av fett. Våra kroppar är bra på att tillverka de allra flesta typerna av fett som vår hjärna behöver med undantag av två sorter. Dessa måste komma från vår kost och de kallas omega-3 och omega-6. Dessa båda behövs i en balanserad nivå i våra hjärnor. När de blir obalanserade så bidrar det till inflammatoriska processer i kroppen. Långvariga inflammatoriska processer leder till att hormoner förknippade med inflammation knuffar in hjärnan i ett tillstånd av depression. En inflammerad hjärna tenderar att vara en deprimerad hjärna. Omega-6 driver på och omega-3 bromsar inflammatoriska processer.

Ursprungligen åt vi en kost som hade en god balans mellan dessa båda fettsyror. Idag äter de flesta människor en kost som består av väldigt mycket mer omega-6 än omega-3. I USA är relationen mellan dessa fettsyror 17:1 i kosten. Jag har inte sett någon motsvarande siffra för hur det ser ut i Sverige. Men uppskattningsvis ser det inte riktigt lika illa ut i Sverige. Omega-3 finns i fet fisk som lax, makrill, sill, sardiner och vissa alger samt i rapsolja, linfrö och valnötter. Det sker en omvandlingen av omega-3 från växtrikets ALA till fettsyrorna DHA och EPA men den är dessvärre inte speciellt effektiv. Om man äter vegetarisk kost är förmodligen intag av alger som är rika på omega-3 eller tillskott av alg-omega att föredra. Omega-6 finns i snabbmat och i processad mat, i industriframställt kött och i många av våra nötter och frön och i matlagningsoljor.

Så om vi kan balansera vår omega-3 – omega-6 nivå så att den blir mer lik våra förfäders så skulle vi hypotetiskt kunna sänka graden av inflammation i våra kroppar och det skulle då potentiellt kunna ha en antidepressiv effekt. Det finns idag studier på vad som händer om man ger deprimerade patienter höga doser av omega-3 fettsyror. Det har visat sig att fiskolja som är rikt på EPA i doser på minst 1000mg EPA kan ha positiv effekt på depression. Samtidigt som vi får i oss omega-3 så behöver vi troligtvis få ner vårt intag av omega-6.

Många av de yrkesgrupper som möter patienter med depression har bara väldigt begränsad eller saknar helt utbildning i nutrition. På psykologprogrammet får man inte en enda lektion i nutrition. Jag hoppas att detta kommer att förändras så att alla yrkesgrupper som möter patienter inom vården har en viss baskunskap om kostens påverkan och att dietisterna får vara de som är experter på området.

Detta är ett av flera olika blogginlägg som jag skriver om depression. Detta inlägg ska inte tolkas som att jag enbart förordar kost som behandling vid depression. Däremot kan det vara en viktig pusselbit och bäst effekt har med största sannolikhet kostomläggning när det gäller depressioner som är kopplade till ökad grad av inflammation. Vi behöver bli bättre på att kunna urskilja vad som ligger till grund för olika individer när det gäller depression.

I nästa veckas inlägg ska vi titta närmare på det så kallade cytokin-spåret när det gäller depression. Vilket förenklat kan sägas handla om att inflammatoriska budbärare försätter hjärnan i ett depressivt tillstånd.