fbpx

Kronisk inflammation

Kronisk låg-gradig inflammation är associerat med många olika hälsoproblem såsom exempelvis hjärt-kärlproblem, många hudåkommor och autoimmuna sjukdomar. Kronisk inflammation har också en koppling till psykisk ohälsa. Tecken på att man har ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i kroppen kan vara oförklarlig trötthet, huvudvärk, håravfall, hudutslag eller återkommande infektioner och depressioner. Vi måste skilja på två olika typer av inflammation: den kroniska låg-gradiga och den akuta. Den akuta som kanske är den vi vanligtvis tänker på när vi hör ordet inflammation, är en del av vårt immunförsvar och har som funktion att läka skadad vävnad. Akut inflammation karakteriseras av värme, svullnad och smärta.

Själv har jag en genetisk sårbarhet för att utveckla olika inflammatoriska tillstånd. Det har jag sett när jag gjort gentestet: DNA-Health. I min släkt går de inflammatoriska sjukdomarna i arv. Själv hade jag ett inflammatoriskt pådrag i min kropp, jag vet inte hur länge men förmodligen under lång tid. Jag kände mig trött, jag hade upprepade infektioner och jag hade ont bland annat i huvudet och i min rygg.

För några år sedan gjorde jag en ordentlig funktionsmedicinsk genomgång av mig själv i samband med att jag gick en funktionsmedicinsk utbildning för legitimerad vårdpersonal. Jag kunde då konstatera att jag bland annat hade en låg-gradig inflammation. Det såg jag bland annat genom att mäta mitt högkänsliga CRP (hs-CRP).

Bilden till dagens inlägg visar den skillnad som skett på mitt högkänsliga CRP. Det första mätvärdet är från 2018, då låg jag nära 4.0. Det är absolut ett för högt värde. Dock tar sjukvården sällan fasta på värden under 5.0 och det beror på att de spanar efter akut inflammation och inte låg-gradig inflammation.

Jag har inte varit med om att sjukvården tagit högkänsligt CRP men det används mycket inom forskning. Inom funktionsmedicin ser vi helst att man ligger under 1.0 i mätvärde på hs-CRP. Som ni ser på bilden så är jag där nu :). Jag tar årligen ett blodprov där jag mäter många olika hälsomarkörer. I veckan var det dags för mitt årliga hälsotest. Jag tar mina blodprov via Werlabs och om man väljer deras paket Hälsokontroll XL Plus så ingår 43 hälsomarkörer, bland annat högkänsligt CRP. Längst ner i inlägget hittar du en rabattkod som ger dig 15 procent på Werlabs tester om du skulle vara intresserad av att beställa ett sådant test. Då ingår också en läkarkommentar. Jag vill förtydliga att jag inte är sponsrad av Werlabs, men jag kan rekommendera tjänsten.

I samband med att jag gjort min egen hälsoresa så har jag vid upprepade tillfällen gjort mätningar. Att kunna dokumentera förändringar med provtagning upplever jag som viktigt, både på grund av att det visar förändringen svart på vitt men också för att det skapar motivation. När jag ser att de förändringar jag gör ger skillnad på mina blodprover så blir det ett kvitto på att jag är på rätt väg.

Den kroniska inflammationen kallas ofta för låg-gradig eller tyst inflammation då den kan pågå i det tysta, utan att vi lägger märke till den under lång tid innan den ger sig tillkänna i form av ohälsa. Exempelvis vid hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) som mitt förra inlägg handlade om, så kommer besvären smygande. Utvecklingen från en väl fungerande sköldkörtel till en skadad sköldkörtel som inte längre kan fungera utan hjälp av tillförsel av hormoner kan ske ofta under många år pådriven av en pågående låg-gradig, kronisk inflammation.

Vid en inflammation ökar mängden cytokiner i kroppen. Cytokiner kan beskrivas som immuncellernas inflammationshormoner som fungerar som en signalsubstans i kroppen som enkelt kan beskrivas som immuncellernas sätt att kommunicera med varandra. Cytokiner påverkar hela kroppen och inte minst våra hjärnor genom att de aktiverar något som kallas mikroglia celler i hjärnan (hjärnans immunceller). På så vis kan inflammatoriska processer från kroppen aktivera inflammatoriska processer i hjärnan.

Vi kan genetiskt ha en högre sårbarhet för att utveckla inflammatoriska processer (så som jag har) och denna sårbarhet tillsammans med en ogynnsam miljö runt våra gener kan tillsammans ge upphov till ohälsa. Vi kan skapa en mer gynnsam miljö för våra gener genom vår livsstil. På så vis kan vi tysta våra ogynnsamma gener. Och med en gynnsam livsstil så menar jag:

  • Att vi äter en bra och näringsrik kost
  • Att vi ger oss själva tillräckligt med rörelse
  • Att vi har en god sömn
  • Att vi lever i fas med vår dygnsrytm
  • Att vi har en god stresshantering
  • Att vi har tillräckligt med återhämtning
  • Att vi låter nyfikenhet och inte rädsla styra våra livsval (ger ökad känsla av mening)
  • Att vi har en god självmedkänsla (minskar stress)
  • Att vi stannar upp och låter oss förundras (har i forskning visat sig minska inflammatoriska cytokiner).
  • Att vi har näringsrika relationer och goda sammanhang att ingå i (skyddar mot stress och ger ökad känsla av mening).

I min bok ”Hälsokoden – så får du ökad energi och livsglädje” har jag lagt stort fokus på hur vi kan hjälpa oss själva genom att jobba med livsstilsfaktorer, men också hur vi på bästa sätt gör hållbara livsstilsförändringar som vi också uppskattar. Det är nämligen viktigt att vi skapar en livsstil som vi trivs med och att vi inte känner att vi försakar oss saker som vi njuter av. Vi kan även unna oss en livsstil som vi mår bra av här och nu och som gör oss gott även framåt.

Dela gärna om du tror att andra skulle ha glädje av att läsa! Prenumerera på bloggen om du gillar den och vill säkerställa att du inte missar inlägg.

Rabattkoden på Werlabs är: Paleo_Institute

Länk till bokens hemsida: https://www.forlagetkompass.se/lesson/bodil-leijonklo-halsokoden/