fbpx

Har det blivit mycket snabbmat?

Efter två veckor på skräpmat försämras den psykiska och fysiska hälsan markant.

Vi äter allt mer snabbmat. Det har idag blivit väldigt enkelt att via några enkla knapptryck på en app beställa hem mat, på många orter. En stund senare levereras det av ett av alla stadens cykelbud direkt till vår dörr. Året med covidepidemin har inneburit att vi beställer hem allt mer av denna mat. Men vilka konsekvenser kan detta beteende ha för vårt psykiska och fysiska välbefinnande?

Snabbmatens underbara värld

Den frågan ställer man sig i den brittiska dokumentären Snabbmatens underbara värld som sändes i veckan och som finns på SVT Play. Häromdagen såg jag ett reklaminslag på TV för en av de stora leverantörerna av snabbmat. Reklamen gick ut på att en bostadsmäklare skulle visa en lägenhet för ett par med ett litet barn. När mäklaren kom till köket så förstod paret inte vad ett kök är. I nästa scen satt de och åt mat från aktuell snabbmatsleverantör och matade sitt lilla barn med maten. Själva budskapet var att man inte behöver något eget kök om man har denna app att beställa hem mat ifrån. Förhoppningsvis är vi inte på väg att fasa ut våra kök men kanske finns här en trend att vara lite vaksam på.

Supersize me

Kanske har du sett dokumentärfilmen Supersize me från 2004? I den är filmaren Morgan Spurlock själv försökskanin. Han undersöker vilka konsekvenser det får för hans hälsa när han äter på snabbmatskedjan McDonalds tre gånger per dag under en trettiodagars-period. En läkare följer experimentet med regelbunden provtagning och tvingar Spurlock att avsluta experimentet innan de trettio dagarna, gått då konsekvenserna för Morgans psykiska och fysiska hälsa var för stora.

15 friska ungdomar i ett unikt experiment

Dokumentären Snabbmatens underbara värld följer ett liknande experiment. I denna film får vi följa vad som händer med 15 friska välmående ungdomar när dom äter snabbmat två gånger om dagen under en period av två veckor. Experimentet som är unikt görs i samarbete med Liverpool John Moores University. Man gjorde omfattande fysiologiska och psykologiska tester innan och efter denna tvåveckors-period. Under dessa veckor så för även ungdomarna videodagbok där dom berättar hur de mår, hur de sover och hur toalettbesöken ser ut.

Även intresse för påverkan på hjärnan

Forskarna mäter fettmassa, muskelmassa, bukfett, vikt, blodfetter och blodflödet till hjärnan vid träning. Dessutom tar man avföringsprov för att titta på tarmfloran. Här är man intresserad av att se om denna kost förändrar bakterierna i tarmen. Detta med hänvisning till att de bakterier vi har i vår tarmflora påverkar utvecklingen av bland annat fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Man är också intresserad av hur denna typ av mat påverkar hjärnan. Därför testade man även kognition och minne.

Energi och kalorier kontra näring och kvalitet

Man testar även innehållet vad gäller salt, fett och energimängd i de olika snabbmatsalternativen. Här hade den indiska rätten korma allra högst fettinnehåll tätt följd av pizzan. Kalorimässigt låg korman och pizzan högst på 1800 respektive 2000 kcal. Rekommenderat kaloriintag är 2000 kcal för kvinnor och 2500 kcal för män. Här får man alltså i sig hela dagens kaloribehov på en måltid. Tyvärr pratade man inte så mycket om den dåliga kvalitén på råvarorna som hur bristfällig den är på näring, att den innehåller kött av dålig kvalitet och vilka skadliga typer av fetter som den typen av ”mat” innehåller.

En pizza påverkar våra artärer

Även programledaren gjorde ett test på sig själv. Hon åt en pizza och man testade hennes artärer före och efter. Man kunde se att programledarens artärer bara efter en pizza hade stelnat och vidgade sig 32 procent mindre efter intaget. Ju stelare artärer desto mindre kan de vidga sig och desto sämre kan blodet cirkulera och ge vävnaderna syre och näring. I samma experiment så hade blodfetterna stigit med hela 54 procent. Detta går tillbaka efter några timmar men om intag av sådan mat intas ofta kan det på sikt skada blodkärlens väggar.

Vi kan ändra vår preferens

Man får också följa en familj som innan experimentet åt hämtmat cirka sex dagar i veckan. Under två veckor fick de istället laga mat från grunden med mycket grönsaker i. Detta experiment leddes av psykologen Jane Ogden som är professor i hälsopsykologi. Hon visade i ett experiment baserat på ögonrörelser vilka preferenser de olika familjedeltagarna hade när det gällde hämtmat versus grönsaker före och efter försöksperioden. Innan experimentet föredrog familjen både medvetet och undermedvetet hämt-maten och efter de två veckorna så drogs de mer till den fräscha färgrika maten. Det är ju precis så det är. Det vi äter mycket av vill vi ha mera av oavsett om det är den brunbeiga friterade hämtmaten eller den färgglada fräscha hemlagade maten. Man gick inte in så mycket på denna mat, bara att den var hemlagad och innehöll mera grönsaker.

Vi sover dåligt om vi äter sent

Så vad visade resultatet på för de ungdomar som deltog i studien? I deras videodagböcker rapporterades trötthet och ointresse för sådant som de vanligen fann intressant. De blev mycket lättare uttröttade, de led av sämre sömn, svårigheter att fokusera, problem med magen och ändrade toalettvanor. De märkte att huden blev sämre och att orken att träna försämrades. Man gjorde även ytterligare ett experiment. Under några av dagarna delades gruppen av ungdomar in i två undergrupper. Den ena uppmanades att äta sent på kvällen och den andra innan kl 18. Därefter mättes sömn och hur utvilade de var dagen därpå. Resultatet visade på att de som åt sent på kvällen sov sämre. De som åt sent led alla av sömnbrist dagen därpå.

Ungdomarnas hälsa påverkades markant

Resultaten visade på att många av ungdomarna hade gått upp i vikt, fått ökade blodfetter och blodflödet upp till hjärnan hade minskat när man mätte det vid träning. Avföringsproverna visade att två veckor på denna kost hade förändrat bakterierna i tarmfloran till en högre andel av de bakterier som är skadliga då de producerar molekyler som är skadliga för hälsan. Försöksledaren berättade för ungdomarna att om de hade fortsatt med denna typ av mat så hade den på sikt lett fram till kroniska sjukdomar. Vad gällde den mentala skärpan så kunde testerna visa att ungdomarna hade en sämre förmåga att fokusera och minnas efter denna period. Då flera av deltagarna var studenter så påverkade det deras studier. Ungdomarna hade sämre förmåga till självreglering som att ta in information, planera och göra självbedömningar av att ha uppnått mål. Några deltagare upplevde ökad oro och ångest och några ökad ilska. I princip alla kände sig trötta och slöa.

Hälsosamma val ger snabbt resultat

Så vad kan vi då lära oss av detta experiment? Ja att denna typ av näringsfattig skräpmat ger såväl psykiska som fysiska konsekvenser efter bara två veckor. Att tarmfloran ändras snabbt och att vi kan ändra vår preferens för vilken mat vi föredrar på kort tid. Jag tror att de flesta av oss redan vet att hämtmat inte är så bra för oss och ibland väljer vi ändå att beställa hem sådan mat. Vi kanske inte alltid är lika medvetna om hur olika typer av mat får oss att må. Att vi inte självklart kopplar ihop hur vi känner oss med vad vi ätit den senaste tiden. Vi tänker kanske inte att allt vi stoppar i oss är budskap till våra gener och att det är det vi äter som bygger upp våra nya celler. Här kan vi ju ställa oss själva frågan om vi vill vara uppbyggda av skräpmat eller av hälsosamma råvaror?

Jag tänker att ett experiment som detta ändå kan få oss att tänka till en gång extra innan vi plockar fram appen och beställer hem mat nästa gång. För på samma sätt som skräpmat på kort tid kan försämra vår hälsa, så kan riktig näringsrik mat på kort tid förbättra vårt mående. Själv bor jag ute på landet och här är det inte lika lätt att beställa hem mat. Hur ser det ut för dig? Beställer du mer hämtmat nu under pandemin än tidigare? Har du lagt märke till hur du mår när du ätit mer av sådan mat? Vilken relation vill du ha till denna typ av mat framöver?